Forskare: Digitala läromedel kan ha negativa effekter på lärandet Yle: publicerad 21:e mars 2018 av Markus Bergfors Det finns digitala läromedel som håller hög kvalitet, men det är många som inte alls har någon effekt eller till och med har negativ effekt, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Det satsas mycket på digitala läromedel och digitaliseringen av skolan. Till exempel ska alla studentskrivningar vara helt digitala våren 2019. Digitaliseringens fördelar och potential lyfts ofta fram, men ifall digitala läromedel används på fel sätt kan de göra mer skada än nytta. Det menar Agneta Gulz, som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet och leder en forskningsgrupp som bland annat forskar i digitala läromedel. – Ibland har den digitala satsningen negativa effekter eller så blir det ingen skillnad. Det kan också hända att vi får goda effekter, men det beror på vad det är för resurs och hur den används. Det finns inget egenvärde i det digitala, säger Gulz. Överoptimism kring digitaliseringen Gulz upplever att det finns en överoptimism kring digitaliseringen på många håll, men menar att digitala läromedel bara är en form och inte har något egenvärde. – För att de ska fungera väl ska de sättas i sammanhang och en lärare ska veta varför de används och använda dem tillsammans med andra metoder och material. Det är då vi får resultat. Vasa övningsskola är en av de skolor som satsat på digitaliseringen. De har bland annat en egen IT-pedagog, Andreas Sundstedt. Till Sundstedts uppgifter hör att stöda lärarna i användningen av digitala läromedel och han säger att de tänker noga igenom innan de tar in nya läromedel. – När man väljer ett läromedel är det viktigt att man funderar på innehållet. Om det är det man behöver och det som skapar de bästa förutsättningarna för lärande, oberoende om det är digitalt eller inte. Det pedagogiska mervärdet måste vara utgångspunkten. Eleverna kan lura läromedlet Enligt Gulz finns det en del digitala läromedel som är uppbyggda så att eleverna kan gissa sig fram till de rätta svaren och på så vis lura systemet så att det ser ut som att de lärt sig något. – Elever är inte dumma, de ser hur de kan ta sig igenom det här och då kan det se ut som att de lärt sig något, men egentligen har de tagit genvägar. Sundstedt har inte direkt märkt av de problem som Gulz tar upp, men säger bland annat att det kan bero på att eleverna kanske förknippar digitala verktyg mer med fritid, sociala medier och spel. – Det kan göra att det känns som att läromedlet konkurrerar med de andra funktionerna som finns i datorn eller telefonen som används. Därför är det viktigt att lärarna har en tanke med vad de vill med läromedlet och vad som är målet. ”Satsa på lärarutbildningen” För att hitta de digitala läromedel som fungerar bäst säger Gulz att man först och främst ska satsa på lärarutbildningen så att lärare lär sig känna igen vilka faktorer som är viktiga i ett läromedel av hög kvalité. En av faktorerna hon nämner är att läromedlen ska vara adaptiva. – De ska anpassa sig efter enskilda elevers lärkurva. Även om läraren är den som är bäst på att göra det, är det ofta svårt att hänga med och ge alla 25 i en klass den återkoppling och utmaning som varje elev behöver, säger Gulz. De digitala läromedlen ska också utvärderas oberoende, vilket hon tycker görs för sällan. Christina Knookala är bildningsdirektör i Vasa, och hon håller med Gulz om att utbildning av lärarna är viktigt. Knookala berättar att man under de senaste fem åren inte bara satsat på anskaffning av utrustning utan också på fortbildning av lärare. – Det enda sättet för oss att tackla den här frågan är genom fortbildning, fortbildning och fortbildning. A och O är att vi har en bra lärarutbildning i Finland och uppmärksammar frågan. – Det är också viktigt att mångfalden av undervisningssätt och pedagogiska metoder finns. För alla elever är olika och en elev lär sig kanske bäst genom att läsa från en traditionell bok, medan en annan lär sig via andra metoder. ”Digitaliseringen ett måste” Knookala ser digitaliseringen som ett måste i dag för att barnen bland annat ska lära sig hitta information på nätet och att förhålla sig kritiskt till den informationen. Hon håller med om att det är viktigt att uppmärksamma eventuella problemsituationer, men hon tror ändå att nyttan av digitala hjälpmedel väger för. – Jag tror att de digitala medlen också har öppnat kunskapens värld för många elever, som kanske inte tagit åt sig av de äldre och traditionella medlen. Så man kan överväga i undervisningssituationen, vilken metod som är lämpligast för eleven. Gulz säger att hon heller inte är någon pessimist, men hon tror att det finns mycket att vinna på att låta digitaliseringen ta sin tid. – Jag låter kanske negativ, men jag är också väldigt optimistisk. Det finns mycket potential för vad man kan åstadkomma med bra digitala läromedel, men de som finns drunknar lätt i floderna av allt det andra. Så ge det tid och låt lärarna sätta sig in i det och få utbildning, det har man mycket att vinna på.