Avsnitt 1: Så kan digitala läromedel göra nytta i skolan Publicerat: måndag 19 mars [20 min] Redaktör: Ulrika Björkstén [ulrika.bjorksten@sverigesradio.se] Digitala läromedel i skolan ska hjälpa eleverna med allt från multiplikation till geografi. Men ofta fungerar det dåligt. Samtidigt visar forskning hur digitala verktyg verkligen kan bli till nytta. Datorer och digitala läromedel används ofta på helt fel sätt i skolan, enligt Agneta Gulz, kognitionsvetare vid Lunds universitet. För att de ska fungera ska syftet vara att fylla en konkret uppgift, läraren ska vara engagerad och kunnig i hur det används, och inte minst ska läromedlet vara anpassningsbart efter elevens förmåga och framsteg. Elever lär på olika sätt, konstaterar neurovetaren Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet. Därför behöver de också olika saker vid inlärning. Även andra forskare vi talar med betonar läromedlens anpassning till enskilda elever som en faktor som gör att digitala verktyg verkligen kan vara till nytta i skolan. Fel använda blir de istället något som distraherar från det eleverna är där för att lära sig, menar forskarna. Detta är första programmet av tre denna vecka om skolfrågor i Vetandets värld. På fredag avslutar vi skolsatsningen med en diskussion mellan gymnasieminister Anna Ekström (s) och liberalernas talesperson i utbildningspoltiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet.
Avsnitt 2: Läraren är nyckeln till lyckat eget elevarbete Publicerat: tisdag 20 mars [20 min] Redaktör: Ulrika Björkstén [ulrika.bjorksten@sverigesradio.se] Eleverna i den svenska skolan har fått arbeta allt mer självständigt på senare år. Men det fungerar inte lika bra här som utomlands. Varför? undrar vi i Vetandets värld. Internationellt visar forskning att eget arbete gynnar eleverna. Men det ska inte vara helt självständigt arbete. För att ge goda resultat ska det göras i genomtänkt kombination med lärarlett arbete. I Vetandets värld möter vi pedagogikforskaren Åse Hansson, kognitionsvetaren Agneta Gulz, nationalekonomen Björn Öckert och psykologen Martin Forster. Vi hör också Martin Estenberg, lektor vid Sundstagymnasiet i Karlstad och Ida Engblom som är elev på samma skola.
Avsnitt 3: Dagens betygsystem fokuserar på elevernas misslyckande Publicerat: onsdag 21 mars [20 min] Redaktör: Ulrika Björkstén [ulrika.bjorksten@sverigesradio.se] Kritiken som riktas mot det svenska betygssystemet är hård. Och internationell forskning visar att det system som ger bäst lärande är centrala slutprov. Är det dags att återinföra studentexamen? Betygssystemet i skalan A-F fokuserar på elevernas misslyckanden – eftersom en låg prestation i en del av ett ämne inte kan vägas upp av en bättre prestation i andra delar. På samma sätt verkar gymnasieskolans kursbetyg: Varje enskild kurs räknas, systemet förlåter inte en dålig period utan den blir betydelsefull för slutbetyget. Det här väcker kritik från bland annat psykologiforskaren Martin Forster. Han beskriver betygssystemet som stressande för de flesta elever och förödande för dem som inte lyckas så bra. Samtidigt visar internationell forskning att slutprov, som i en studentexamen, ger det bästa lärandet hos eleverna, konstaterar Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Studentexamen avskaffades i Sverige 1968 men finns fortfarande i många länder, bland annat Finland, som har goda resultat i internationella mätningar. I Vetandets värld möter vi också Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Alli Klapp, betygsforskare vid Göteborgs Universitet.